Make the world yours 2009

Bild från när vi snorklar på Magneticisland Australien

När vi seglar i Whitsundays


Jessica framför Whitehaven ( Whitsundays)


Strax innan vi ska snorkla i Whitsunddays


Sista timmen seglade vi i mörker vilket var otroligt ballt.


Taget i Rainbow beach


Rainbow beach även denna


Vid Lake McKenzie Fraser Island


Soluppgången Fraser island


Det berömda vraket på Fraserr


Lake Wabby Fraser island


Bilen vi körde runt i sandlådan med


Jessica vid Hellsgate i Noosa


Morgonpromenaden i Noosa


Nattvy över floden i Brisbane


Tagen från Brisbanes kulturcenter in över staaden


Tagen ut över Brisbane från den botaniska trädgården


Surfers Paradise


Vågornav vid piren i Byron Bay


Fyrtornet i ByronBay. Australiens östligaste udde


Tagen ut över havet i ByronBay


Jessica i morgonsolen framför operahuset


Jonatan framför Sydneys 2 främsta kännetecken Operahuset och Storybridge


Jessica med sin godaste lunch på hela resan, Dvs Laxravijoli i Hydepark

Cirkularquay ( den centrala hamnen)


2Kuckaburror i the royal botanic garden Sydney


En superstor spindel i parken


De största fladdermössen jag någonsin sett



Det var allt från denna gången. efter dettta har bilder bara tagits med mobiltelefoner så dessa är knappt
värda att lägga upp endå.

Koh Chang den 16:e - 18:e april

Efter ännu en genomliden toast-frukost (nååååd!) inledde vi frukost nr 2. på planet mot Trat som inte tog mer än 45 min (vilket var skönt som omväxling). Väl framme i Trat så bestod flygplatsen av mindre hyddor som liknade mer än stor resort-reception än en flygplats :S men den verkade fungera lika bra som en eftersom vi landade in one piece.

Efter att ha dragit ur accomondatin-bokaren det billigaste boendet hon hade att erbjuda kom vi sakta men säkert fram till boendet beläget på Lonely beach.

Vi fick bo i rätt primitiva hyddor (med el dock!) med en himla fin utsikt (den skönaste stunden jag hade där var när jag i kvällsmörkret kunde sitta och se ut över havet och läsa Shantaram *) och med beachen under oss. Och beachen var just det som gällde den här första dagen då vi gjorde vårt bästa för att vänja oss vid solen (läs steka på för fulla muggar samt helt utmattade sova middag på rummet jag vet inte hur länge).

Med stora drag så var det vi gjorde på Koh Chang. Solade och badade (både i havet och den något mer svalkande poolen), åt massa god mat och läste och sov middag. Vi mumsade även på bananpannkakor, köpte ett urhäftigt halsband åt Jonatan och klappade hundar och katter. Alla som varit i Thailand förstår nog precis vad jag menar ;)

// Jessica MK Jäntti

* Läs den! Helt otrolig, skriven av Gregory David Roberts.

One Night in Bangkok natten mellan den 15:e-16:e

Morgonen  började i Sydney med att vi klev upp halv 5 för att befinna oss i receptionen vid 5 och möta upp våran transfer till flygplatsen. Väl på flygplatsen skulle vi till vår stora förvåning bli varse om att vårat plan skulle lyfta 10 och inte 8. Missförståndet berodde på att vi läst i ett gammalt ouppdaterat papper. Glada över att det inte var tvärtom (och vi missat det) satte vi oss och väntade ett bra tag.

11 lyfte planet efter en del komplikationer. Men resan på nästan 10 timmar bara flög förbi då vi kunde använda oss av deras alldeles förträffliga underhållningssystem. Dvs oändligt många filmer, radiokanaler, TV-program och musiktitlar. Och alllt det förpackat i en 10 tums pekskärm i ryggstödet på den framför. Vi såg båda 4 filmer var och plötsligt var vi bara framme.

Väl framme fick vi leta runt som bara den för att hitta något flygbolag som kunde flyga oss till Trat ( Koh-Chang ). Efter att ha prövat lyckan några gånger men fått svaret No English  hittade vi äntligen en disk med en engelsktalande som bokade in oss på det första morgonflyget dagen efter.

Nu återstod bara var ska vi bo? Men det dröjde inte länge innan hon visade oss en massa svindyra hotell att vällja mellan. Efter att ha valt det billigaste (ändå dyra) hotellet blev vi hämtade i en volvo och körda direkt dit. Resan tog bara 5-10 minuter och från vårt hotellrum hade vi utsikt över hela landningsbanan på håll. Nästan precis som resans första natt på Heathrow, London.

Vi begav oss ganska direkt ut för att få oss en bild av omgivningen. Det dröjde inte länge innan vi stötte på ett gäng thailändare som hällde vatten på oss  (det är någon typ av tradition/festival dom har såhär års) så där gick vi gatan fram, blöta i mörkret. På vägen hem stannade vi och jag åt middag för otroliga 10 kronor. Tro det eller ej, i Thailand blir man riktigt snål. När man vet att man kan få mat för 40 Bath = 10 kronor så ryggar man nästan till om något kostar typ 150 Bath som det vanligtvis kostar på turistorterna.

Väl tillbaka på rummet så var det dags att sitta lite vid datan eftersom vi första gången på länge hade gratis internet på rummet. Jag lät även Itunes dra igång och spela musik på randomläget. Vilken låt tror ni då gick igång om inte One night in Bangkok? Hur coolt är inte det?

Efter att ha suttit vid datan och sedan tränat så gott det gick i det lilla rummet var det dags att krypa till sängs och lyssna på alla spännande ljud som flygplatsen i horisonten hade att erbjuda.

// Jonatan

   

Sydney den 10:e - 15:e april

The best address in the world är något man hört förut och efter för få dagar i staden så kan man inte göra annat än att hålla med. Tänk att vi lämnat den frivilligt!!

Första dagen i Sydney var själva långfredagen, så ja, vi hade bokat in oss på Base i god tid och tur var väl det för vi kunde inte ha fått ett bättre läge :D Kent street, fem minuter från Darling harbour och 15-20 minuter till Operahuset (20 för att det var så många skyltfönster på vägen som fångade ens uppmärksamhet :P). När vi sett oss omkring på stan och beundrat det där jäkligt fina operahuset (som jag nästan förälskat mig i, trots att vi aldrig tog oss tid att se det på insidan*) så hade vi påskhelgen till ära en dejt med Fredrik, som vi tidigare träffade i Byron (han var dessutom snäll och langade in lite surfer pics på oss i datan vår, perfekt!). Tillsammans promenerade vi runt Darling för att smaka på känguru och gud så gott det var! Över mina förväntningar faktiskt (och då ska vi inte tala om efterrätten!). Det var en himla mysig kväll med stjärnorna över oss och gott sällskap framför oss och fast än klockan hann bli mer än vad någon av oss ville så tog vi oss ett glas på andra sidan av hamnen (bara för att kunna somna in bättre :P).

Och inte nog med det så agerade Fredrik räddande ängel och lånade ut en av sina två kameror åt oss så att vi skulle kunna fota på oss lite bilder då när vi bara hade min mobil.

Och som vi kutade runt sen! Ha ha.

Men vi är så vana vid det här laget så man blir nästan lite rastlös istället om man inte har en lista i huvudet på 15 sevärdheter för dagen. Vi hann med andra ord med en hel del och fick många snygga bilder.

Operahuset, Royal Botanic gardens och runt för att se dröser av fladdermöss "sova" och äta varmkorv. Dagen innan hade vi avverkat aquariet som tyvärr inte var så mycket att hurra över. Jag ville hemskt görna se näbbdjuret men tror ni inte att det var det enda djuret som gömde sig!! Man kan ju bli arg för mindre men lyckligtvis fick se en massa coola hajar :D

På påskdagen hade vi snickrat ihop en egen liten expedition (man blir så trött på att bli lurad av en massa paketpriser med en miljon olika avgifter) och tog rätt och slätt pendeltåget ut till Blue Mountains, lite mer än två timmar från Sydney, för att gå bort och se över bergen och knalla längs med de ringlande spåren. Vi hittade en riktig turistfälla som vi lämnade illa kvickt för att beundra De tre systrarna som är otroligt formade små berg bredvid varandra. Tyvärr var vi inte så jätteimponerade men höjde lycklighetsfaktorn för dagen genom att dejta på nytt, den här gången med Tjalling, från Holland som vi träffade på Nya Zeeland. Vi beställde alla in en mumsig köttbit och öl på Star bar i närheten innan jag nästan somnade på bordet. De där bergen hade ändå tagit en del på krafterna (eller var det kanske de dubbeldäckade tågen :P). Nä, vi bestämde oss för att ses dagen efter istället utanför Tjallings place borta i King's cross, hor/party-kvarteren.

Annandagen betydde Manly beach, en del av Sydney som är populär att besöka, mest för att den är mysig och har en schysst strand. Och för at komma dit måste man åka färja vilket gör det lite roligare. Vi kikade runt lite och hittade en påskutförsäljning av surf fashion och shoppade lite (ja, t.o.m. jag). Sedan åt vi lite gott käk och drog hem efter en strandpromenad (tyvärr var det för mulet för att ligga på beachen enligt vår mening). När vi kom tillbaka till Circular quay, därifrån alla färjorna går, lockade jag med mig Jonatan in på Museum of contemporary art - scheisse!

Nästan lite väl spännande, men det fanns en japansk konstnär där med galna (mönstrade) idéer som hade varit sådär härligt frispråkig och provoserande under the 70's som jag nästan gillade :D (och Jonatan i smyg tror jag).

Inför kvällens höjdpunkt, utgången, raggade vi upp två tyskar vi träffat tidigare i Brisbane som vi visste skulle bo på samma hostell som oss och bjöd med dem. Så efter några glas i hostellbaren, med det förtjusande namnet Scary Canary, struttade vi iväg för att möta Tjalling. Vi besökte två ställen utan att komma i närheten av dansgolven (!!) istället satt vi och pratade för fulla muggar och jag ville knappt släppa taget om Tjalling, som är utbildad psykolog, ha ha. Man skulle kunna säga att jag fick lite gratis terapi :O)

Men sjukast av allt var, när vi stannade på Doncen på vägen hem (och jag tvångsköpte en paj åt Tjalling och försökte få dem att anställa honom) kom en svensk snubbe och påstod att någon vi känner stod utanför :S ja, ni hör ju själva, men hör och häpna, Petter Holm (från Åkersberga, gick på Tibble) som vi stött på i Cairns (och som borde vara hemma i Sverige vid det här laget) stod och flinade utanför. Det var en rörigt kul kväll med massa god öl (lite för mycket för Jonatan, :P) och bäst av allt, inte många kronor alls slösade :O)

Vår sista dag tog vi det lugnt och sa hej då både till Tjalling och till den underbara staden. Om vi inte kommer hit igen kommer jag aldrig att fölåta mig själv...

På kvällen satt vi uppe ett tag och pratade om Bangkok och Thailand med tyskaran (Alexa och Stefano) som också är i Bangkok nu när vi ska dit.

Så antagligen blir det vi som hänger där med.

// Jessica MK Jäntti

* Jag läste att man kunde dricka thé där på onsdagar och lyssna till opera med ett glas champange i handen, SÅ Grand! Det hade jag gärna velat göra men eftersom mina Grand-fikare inte var med så blev det ju självklart inte av...

Utsikten från berget i Townsville


På väg ut till Magneticisland


Jessica på en av de öde stränderna



Tagen från The Forts en gammal militärfästning uppe på öns topp

Port Maqcuarie 7:e - 9.e april

I vår fantastiskt bra skrivna guidebok, Australiens östkust, (Björn Nordström) så beskrivs Port Maqcuarie som en mysig pensionärsstad där man lever närmare koalorna än någon annanstans i Australien (läs världen).

Vi tog in på en campingplats vid havet och delade rum med två tyska tjejer som vi dessvärre knappt pratade med i ju med att vi hade olika dygnsrytm.

Läget var utomordentligt (bortsett från att jag, kissdjur som jag är enligt Jonatan, tyckte det var för långt till toalettbyggnaden). Vi hade nära till både havet och city.

Första kvällen tog vi det lugnt eftersom dagen bestått av 7 h buss (yes, jag var gråtfärdig :S) och letade oss fram till Café Rio och specialpriser på italiensk pasta.

Gud vad kallt det var första natten!

Vi har hört folk berätta om att det är mycket som är tvärtom här, t.ex. blir det kallare söderut och det vill jag lova att det har blivit (vi får numera nöja oss med 20 - 23 C). Men den här natten var det så kallt att jag vaknade kl. 3:00 av att jag hackade tänder och gick upp och klädde på mig leggins, långtröja och mössa och hackade vidare. Det blev tidig uppgång i ju med den plågsamma temperaturen i rummet och det var lika bra, för dagen till ära så hade vi ett viktigt ärende att uträtta; sända hem Jonatans digitalkamera som tyvärr pajat (numera är det min rosa mobil som står för fotandet :D).

Efter det låg vi en stund på stranden och jag skulle rädda en fågel som försökte simma längs med klipporna med trasig vinge. Tyvärr lilla fågel så tappade jag bort dig när jag skyndande klättrade iväg till din undsättning, jag hoppas att du innte drunkande men annars har jag ingen aning om hur du hann försvinna på bara några minuter...

Klockan tre skulle vi vara på koalasjukhuset (som jag tidigare på posten donerat pengar till) för en rundtur i deras yttergårdar med matning för patienter. Fy vad söta dem är!

Och det fanns en liten krabat som inte var gammal alls och visade lite trädklättring också!

Jag ville att vi skulle adoptera en (fungerar på samma sätt som när man har fadderbarn, förutom att man kanske inte skriver brev till koalan :P) men Jonatan var redan på väg hem muttrande om att han hade fått nog för länge sedan (jag lät en dollar slinka in i en av doneringsbössorna innan jag sprang efter).

På kvällen åt vi schnitzel med potatis och morot och rullade iväg till bion för att se The Unborn. Se den inte på bio! Jag höll på att avlida! I en av scenerna kunde jag inte ens titta! Men det var en bra film om man känner för att få en hjärtattack.

Dagen efter tog vi sovmorgon (den här natten var det inte lika kallt) och lade oss sedan på stranden och slappade mest hela dagen. Jag köpte lite påskgodis åt oss att ha med till Sydney, vi internettade på McDonalds och Jonatan tränade. Det var bara jättesoligt fram till ett någon gång så när resten av dagen var småmulen så pysslade vi inte med något speciellt...

På natten tog vi en buss 4:40 (eftersom den här staden inte tillhör någon av "de stora stoppen" så är busstiderna rätt udda). Tror ni inte att bussen var försenad? Jag tror den kom 5:20 (det jobbiga är att det inte finns några tidtavlor eller dyl som informerar en om att bussarna är försenade) - och ja, det var kallt den här natten också, vad är det här? :S

Nu väntar påsk i Sydney <3

// Jessica MK Jäntti

Byron bay 3:e - 6:e april

När vi kom fram till Byron vid 1-tiden så öste det ner. Vi blev ganska snart upphämtade av våran hostelbuss. Efter en seightseeingtur runt allt Byron har att erbjuda så var det dags att åka tillbaka till hostellet som visade sig ligga mindre än 100 meter från där vi stannade med bussen från början. Vi valde ett lite dyrare rum som var lite mer som en lägenhet. Vi hade 2 av 4 sängar i ett av 2 sovrum som delade på ett tv-rum, kök och dusch. Det var nog det dyraste boendet hittils. Det gick nämligen på 36 dollar per person till skillnad från 25 som det brukar kosta. Hela den dagen gick sedan åt till att vila eftersom vi båda två kände oss allmänt sega.

Vi hann även bege oss bort till Mojo surf för att omboka våra surflektioner från den 4:e-5:e  till den 5:e-6:e i stället. På kvällen gick vi på bio och såg Knowing med Nickan.

Dagen efter kände vi oss fortfarande lite sega men orkade inte bara sitta inne hela dagen. Istället begav vi oss iväg på en promenad som skulle visa sig vara längre en vad vi räknat med. Vi begav oss nämligen iväg till Byrons kända fyrtorn beläget på Australiens östligaste udde.

Där uppe åt vi även hemmagjord glass medan vi kikade ut över det blänkande havet. Efter att ha kämpat oss ner igen var det dags att käka något så det blev hamburgare och fish & chips eftersom vi båda var trötta och inte så sugna på att laga något eget. Det hände inte så mycket mer den dagen heller utan vi sov lite middag och kikade sedan på en film hemma på datorn.

 Nu var det äntligen dagen då vi skulle få pröva på surfing för första gången. Vi vaknade vid 9 eller så och begav oss så fort vi kunde till stranden för att få ligga i solen några timmar innan det var dags att surfa mellan 1 och 5. När vi kom dit halv ett skulle vi bli varse att hon bakom disken hade ombokat oss på fel dag så vi skulle börja kursen i morgon. Efter några telefonsamtal så löste det sig och vi begav oss iväg. Efter några timmars kursande och minst 100 kallsupar i det salta vattnet och med skavsår på knäna från brädan var det åter dags att bege sig tillbaka till Byrons lugna gator. Att surfa skulle visa sig vara väldigt svårt och krävande. Vi orkade även den här kvällen bara laga lite mat och sedan se en bio till. Den här gången var det dags för  Rosa pantern 2. Efter det lade vi oss direkt för att orka upp tidigt och se på soluppgången morgonen därpå.

Klockan ringde redan kvart i 6 och vi begav oss iväg för att se soluppgången som skulle ske klockan 7 enligt personalen i receptionen. Men när vi kommit några hundra meter så såg vi att den redan var på väg trots att klockan var 6. så en 45 minuter senare när vi kommit upp till fyrtornet och utkiksplatsen var det redan helt ljust. Men det var väl inte mer med det så vi satte oss där i solen och åt frukost i lugn och ro. Efter det begav vi oss ner och satte oss intill några klippor där de stora vågorna slog emot och sprutade 10 meter upp i luften. Det var en skön start på morgonen men som allt annat skulle även det ha ettt slut. Vi skyndade nu tillbaka för att kunna hinna till stranden i några timmar innan det åter var dags för att surfa.

I dag gick det en aning bättre än vad det gjort dagen innan. I dag hade vi även en fotograf med oss som lyckades ta en hel del bilder på oss när vi stod på våra bräder och gled fram som bambi på hal is. En i grupppen var svensk så vi snackade en hel del. På kvällen följde han även med ut och käkade på the Beach Hotel. För er som inte vet så är det Crocodile Dundee-skådisens restaurang. Men eftersom att vi gått upp vid sex så vissnade vi redan vid 10 och begav oss hem.

/ Jonatan

Surfer's Paradise 1:a  - 2:a april

Beach, here we come!

För även om Surfer's paradise låter som det stället att surfa på, så är de flesta som rest längst med östkusten enade om att det inte är det. Surfer's is all about beach, beach, beach.

Med andra ord var vi rätt sugna på att inta stranden (läs sanden var rätt sugen på att inta oss!) och gud så skönt det var! Tidigare så hade det regnat och när vi väl låg där kom vi fram till att vi inte hunnit unna oss sådana här lat-dagar tidigare (vilket kändes lite konstig  med tanke på hur sweet det var).

Väl eftermiddassolade tog vi en runda på stan (vilket innebär att Jonatan skummar igenom butikerna med surfmärken efter han-vet-inte-riktigt-vad samt att vi lokaliserar närmaste super market). På vägen hem mötte vi ett brittiskt par vi hängt med light på NZ som vi dessutom bestämt med att försöka möta upp i Thailand. Tyvärr så är paret 1) Rätt trist 2) Under låg budget.

Vi stötte bara på dem som hastigst sådär en fem gånger till (eftersom de bodde på samma hostell som oss) men fick oss inget glas tillsammans, trist (vi dränkte våra sorger i McDonalds-glass och mängder av gratis internet)!

Andra dagen så öste (!!!) det ner HELA dagen. Vi var båda övertygade om att det här var bland det värsta vi sett (läs det värsta)  och jag trodde aldrig att det skulle hända men (det finns ju faktiskt inget annat att göra i en beach-håla än att ligga på beachen) JAG föreslog att vi skulle åka till en outlet som låg en bit utanför staden. Så dagen gick i shoppingens tecken och Jonatan kom hem en kortärmad soltröja rikare.

Och där gick den dagen faktiskt...efter att ha tröttnat på klädbutikerna handlade vi mat och åt (det gamla vanliga) och såg en film på rummet för att senare somna till ljudet av ösregnet.

Och tror ni inte att wet season really bestämt sig för att sätta i gång nu?

// Jessica MK Jäntti

Brisbane 30:e mars - 31:a mars

Vi anlände till Brisbane vid 1-tiden och hade då ingen aning om hur vi skulle gå för att komma till vårt hostel. Vi hade nämligen fått en vägbeskrivning som sa att det bara var att gå rakt över gatan när vi kom till centralstationen och visst var det så alltid, vi bodde mitt i smeten. Problemet var bara att vår buss släppte av oss på en helt annan station än vad vi hoppats på.

Efter att ha letat i en halvtimme kom vi äntligen fram hungriga och på dåligt humör.

Efter att ha instalerat oss och ätit så begav vi oss ut på en lång promenad. Vi gick rakt igenom city till den stora botaniska trädgården. Sedan korsade vi floden på en häftig hängbro för att sedan gå längs den fina strandpromenaden som till större delen bestog av en bryggliknande kontruktion över vattnet. Härifrån var det en riktigt fin utsikt över stans alla höghus. Vi hittade även en konstgjord strand en bit fram och efter det gick vi igenom Brisbanes kulturcenter som bestod av konsthallar, museum, bibliotek och konserthallar. Det var med andra ord helt enormt stort. Efter det kom vi in i ett industriområde och gick då över på en bro för att slippa gå genom det. Nu var vi framme vid stadens cinema center som för övrigt var sjukt dött såhär dags på dagen. Vi hittade även ett mysigt bostadsområde som påminde om de charmiga husen som ligger i de branta backarna i San Francisco. Kvällen närmade sig sitt slut men vi tog oss även tid att gå till Mcdonalds för att använda deras gratis internet.

Morgonen därpå gick vi också upp vid 7 för att hinna med allt vi ville göra. När klockan var 9 hade vi redan kollat in i en av världens största stenkyrkor och vandrat över den vackra bron Storybridge med utsikt över hela financial district som i alla storstäder innebär det området med flashigast skyskrapor. Tyvärr renoverades gångvägen på ena sidan av bron så vi fick se utsikten genon brons avancerade konstruktion och fick därmed inga fina bilder över den vyn.

Efter det vandrade vi längs stranden till bron som leder in till Queensstreet som innebär en enorm shoppinggata. Men i stället för att fastna där tog vi av in på en sidoväg för att bege oss mot deras 92 meter höga klockstapel. Man kunde nämligen ta en hiss upp i den och därifrån se ut och ner över större delen av downtown. Inte nog med det, tanten som körde hissen visade sig även vara en svenska från Norrköping, så vi höll nästan inte på att komma därifrån när hon började babbla om deras svenska förening i stan osv.

Efter ett ha käkat lunch hade vi planer på att bege oss till stans utsiktspunkt nämligen Mt Kootha, ett högt berg beläget någon mil in i landet. Efter att ha väntat på bussen i närmare en timme kom vi äntligen iväg och skulle då bli glatt överraskade av priset. För 5 dollar = 30 kronor så fick vi fri åkning hela dagen på både bussar tåg och kanalbåten. Så efter att ha spanat ut över stan och promenerat i deras storslagna botaniska trädgård nedanför berget så tog vi oss tillbaka för att åka en av flodbåtarna. Vi åkte med till ändhållplatsen och tillbaka in till city igen och det hela tog inte mer än en timme då båtarna säkerligen gick i minst 30 knop.

Efter att ha handlat mat och ätit begav vi oss även i dag för att intternetta lite på Mcdonalds tvärs över gatan. Väl hemma på rummet började jag snacka lite med ett tyskt par i vår ålder och det skulle visa sig att vi skulle flyga till Bangkok samma dag och även bo på samma hostel sista veckan i Sydney. Efter att ha suttit uppe alldeles för länge och snackat om allt och ingenting kröp jag upp till Jessica som redan sov.

Sista morgonen vaknade jag vid 7 och begav mig på en morgonpromenad före frukosten medan Jessica låg kvar i sängen. Det  var redan fullt tempo på stan och horder av folk vandrade konstant ut från centralstationen. Min promenad skulle leda till en av stans alla parker som vi fortfarande inte hade hunnit se. Den visade sig uppenbarligen ligga väldigt nära någon av stans skolor då det konstant kom skoluniformklädda flickor och pojkar gående genom den. För övrigt såg deras uniformer otroligt löjliga ut. Alla hade hattar, tjejerna hade något som liknade ett natttline av något urtvättat gardintyg och även tjejerna hade läderskor som nästan gick att jämföra med våra vinterkängor. Som alla andra mornar hade även den här ett slut och jag fick bege mig hem för att laga frukost och vänta på att Jessica skulle komma ner till köket. En dusch och lite packande senare så var vi på väg till bussen som skulle ta oss till Surfers Paradise. Vi kom även att tänka på hur otroligt billigt allt är om man inte gör några aktiviteter. Jag hade tagit ut 400 dollar för de 2 dagarna i stan men det visade sig att bara 200 skulle gå åt vilket inte är mer en 300 spänn var om dan. Det ser väldigt ljust ut på ekonomifronten och pengarna som sparades till den här resan kommer helt klart räcka till att åka ut och tågluffa i Europa en månad på sommarsemestern vilket inte gör någonting alls.

Jonatan

Noosa Heads 29:e mars

Dagen började i Rainbow med pannkakor klockan 7. Efter det begav vi oss ut och promenerade  ett bra tag innan det var dags att packa och hoppa på bussen söderut  vid 10-tiden.

Ett par timmar senare rullade bussen in i Noosa och vi skulle snart märka att hostellet vi ville bo på var fullbokat, i stället fick det bli Koala garden som låg ett par kilometer därifrån.

Efter att ha letat efter mat och slutligen ätit en ganska tråkig kebab så begav vi oss iväg för att leta efter Hellsgate som udden längst ute på promenadstigen heter. Vi började med att hamna längst uppe på ett utsiktsberg med utsikt över hela staden. Sedan ledde turen ner mot vattnet genom något som liknade Beverlyhills eller dyl. Efter att ha promenerat längs stränder och klippor i någon timme kom vi äntligen fram till udden och kunde smälla av några kort. Mycket längre än så ville vi inte stanna där eftersom det blåste otroligt mycket.

Någon timme senare var vi efter en lång kuperad skogsromenad tillbaka där vi började vid infarten till utsiktsplatsen. Nu var det dags att inhandla lite mat och gå för att göra lite efterlängtad middag. Det blev kött med nudllar och grönsaker :O) till skilllnad från alla andra man ser på hostellen så äter vi inte bara rostbröd och nudlar till frukost lunch och middag. Vilket är tur, det är tilllräckligt svårt att inte gå ner i vikt och tappa det lilla man hade byggt upp ändå. Efter middagen lade sig Jessica och läste och jag såg till att träna lite. Till en början var det bara vi 2 på rummet men strax innan jag var klar så rullade det in 5 tjejer som visade sig bo där. Gissa om jag hann somna innan det var min tur att duscha? Jag vaknade vid 4 och kände att jag nog aldrig borstade tänderna i går. Så efter att ha gått upp och gjort det så kunde jag lägga mig för att sova 2 timmar till eftersom att vi hade bestämt oss för att gå upp tidigt och knata runt. Vi hade nämligen bestämt att bara stanna här en natt men ville inte missa något för det. Så vid halv 7 begaav vi oss iväg ner till stranden och promenerade längs kanalerna i 2 timmar innan vi begav oss hem för att käka och packa. Dessvärre råkade jag glömma kvar en av Jessicas tröjor på bussstationen när vi lastade på vårat baggage vid 10-tiden för att bege oss mot Brisbane.

Jonatan

Rainbow beach, Fraser island 25:e mars - 28:e mars

Nu är alla förstås jättenyfikna på vad vi gjorde under Jonatans födelsedag ;)

Hi hi, han var då inte glad över att behöva fira den i Rainbow, som många vi träffat på vägen klagat över som en död håla, men med facit i hand så blev det nog godkänt.

Hostellet, Dingo's var rätt nice och stranden 5 min bort var himla fin, vilka vågor och så svart sand! Vi hade ett möte att passa eftersom vi dagen där på skulle ut på Fraser island, Rainbows inkomstkälla (precis som Whitsundays seglingar är för Airlie) och använde det mesta av tiden innan åt att sova (eftersom det på nattbussar är svårt att sova längre perioder :S). Mötet handlade mest om att dela in alla deltagare i grupper och visa lite filmer om säkerheten på ön (blaha blaha blaha), vi ville bara iväg för att inhandla Jonatans födelsedagsmiddag för vi hade även en annan tid att passa, nämligen shuttlen till ett närliggande ställe som bäst skulle kunna beskrivas som stora sanddyner intill havet (tydligen ett himla fint ställe att se solnedgången ifrån, men det orkade vi inte, eftersom vi längtade efter maten vi köpt). Snacka om att vi blev snopna när vi kom tillbaka och insåg att vi inte hade möjlighet till att steka på lite blodigt kött eftersom spisen var kaputt. Istället fick vi käka lite nice utemat (fast inte fanns det så mycket att välja på då stadens centrum bara består av en liten gata). *

Morgonen efter var det tidig uppstigning i ju med att det var Fraser-dagen. Fraser island är världens största sandö och är bara 5-7 minuter bort med färja från Rainbow. Det vi hade framför oss då var tre dagars och två nätters camping i jeepar med nio andra. Tyvärr var vår grupp troligtvis bland de sämre vilket ofta fick oss båda att inte bara sucka oss näst intill gråhåriga utan även fräsa till allt för många gånger...

Ön i sig var amazing!

Det var en himla cool känsla när man satt i jeepen (fullpackade med folk, mat och övrig utrustning) och susade (i alla fall emellanåt) över beachen med skummande vågor till höger och torr bushmark till vänster. Vi hade en medelålders israel med i bilen, som jobbar inom det militära. Han berättade om fordonen han brukar köra och gud vad svårt jag hade att hålla mig när jag hörde storstadsbrudarna skrika oss döva då de tyckte att han körde vårdslöst och nog skulle ha ihjäl oss alla - han gjorde ju sitt jobb!

Till sist fick han nog och hoppade bara ur bilen och vägrade att köra. Jonatan och jag tyckte han gjorde precis rätt och ville se brudarna göra något för en gångs skull.

Jag sa rent ut att Jonatan inte fick köra för mig och tyckte det kunde få hata mig istället för honom, det var härligt att jävlas med dem, men det tar mycket på krafterna.

Med andra ord, det blev en hel del tjafs med dessa brudar ombord och jag måste bara få säga att jag då önskar/hoppas/tror/ och framför allt vill göra Fraser once more. Med folk som har högre IQ än ett träskaft.

Första dagen körde vi omkring lite på ön och kom (alldeles för sent) till en underbart vacker sjö! Efter att ha svalkat av oss skulle vi hitta en campingplats (vilket också tog för lång tid) och visst hann det bli mörkt. Det blev en lååång kväll då det skulle anordnas mat för elva personer i mörkret. När jag äntligen fått mat dog jag i tältet medan Jonatan fick sig sin efterlängtade födelsedagssång.

Dagen efter dog vi! Folk sov så himla länge för att de var bakis. Kom igen, vi var på världens häftigaste ö och många av oss var nästan uppe i soluppgången ready to go! Suck. Ännu en gång var vi iväg alldeles för sent och hann verkligen inte se allt vi tänkt oss. Men som tur var så åkte vi till det som både Jonatan och jag (och två fransyskor) verkligen ville se, nämligen Frasers vrak. Jonatan fick några riktigt bra bilder på det och egentligen så var det området "avstängt" efter att cykonen tidigare rört om ett och annat på ön. Lucky us som försökte ändå för vi kom dit utan problem. Efter det hann vi ta oss till en grym utsiktsplats innan gnällsällskapet inte kunde bada i någon jäkla champange pool (bubblig källa) och därmed inte kunde stanna en minut till...vi letade oss tillbaka till campingplatsen där Jonatan och jag drog nitlotten och hamnade i ett tält som senare under natten föll ihop över oss eftersom det inte klarade av blåsten - men vi höll oss varma i alla fall! :)

Sista dagen skulle vi ta oss till en ny sjö för att få oss ett bad, vi hade även bestämt oss för att gå upp tidigt. Det tråkiga i det hela var att vädret var väldigt växlande (läs VERKLIGA växlande skurar). Men vi hade bara på oss till två den dagen så inte blev det av så mycket annat då heller. Men med i bagaget hade vi (förutom grymt mycket sand såklart :P), häftiga bilvägar, vilda dingos everywhere, vackra havsutsikter och för att inte tala om världens vackraste stjärnhimmel på näthinnan.

* Födelsedagsmaten åt vi sen när vi kom tillbaka från Fraser (vi hittade nämligen en grill på hostellet!)

// Jessica MK Jäntti

Mackay och Rockhampton 22:a-24:e mars

3 minst sagt händelselösa dagar i 2 skitstäder...

Morgonen började med att vi vaknade tidig,t lite smått trötta efter gårdagen. Vi satte oss för att äta frukost och plötsligt kom Koji, våran nya Japan springandes på väg ut på jakt efter en båttur. Det var inte vilken båttur som helst. Dagen innan hade han och en i besättningen på Eureka 2 begett sig i en gummibåt för att landstiga en liten sandbank mitt ute i ingenstans. Anledningen (fick vi senare höra) var att på just den ön har en nudelreklam, som visas i Japan, spelats in. Efter att ha fått några foton på sig själv i kaptensmössa kom de tilllbakaa till båten. Men tror ni att han var nöjd? Båtan han nu morgonen efter letade efter var en dagstur ut till samma ö för att ta några bilder på sig själv ätandes nudlar. Ni hör ju själva hur knasigt det låter men japaner verkar vara lite speciella. Jag ska inte säga att jag är en stjärna på engelska för det är jag verkligen inte men Koji hade studerat engelska i 10 år och på högskolenivå, men jag skulle nog vilja säga att jag var lika bra när jag var 12. Efter en morgonpromenad och utcheckning var det nog dags att sätta oss på bussen mot Mackay.

Koji följde oss till stationen och gav oss där 2 e-mailadresser så att vi kunde vara säkra på att nå honom. Efter att ha vinkat adjö så rullade bussen ut på vägen men efter bara en kvart eller så tog det stopp och där skulle vi stå i en timme.

Vid 3 kom vi fram till Mackay som skulle visa sig vara den tråkigaste stad man kan tänka sig. Inte en enda sevärdhet så långt ögat kunde se. Efter attt ha letat länge hittade vi äntligen ett hostel att ta in på. Det enda som fanns att göra var att bege sig mot deras saltvattenlagun och bada i några timmar. Vi kom sedan på att vi ville handla lite mat men tror ni inte att den stora matvarubutiken var stängd på söndagar så det enda vi hittade var något med samma sortiment som Seven-eleven. Ni kan ju tänka er själva hur lyckad den middagen blev? Även denna kväll fick sig Mcdonalds ett besök av oss som ville vara parasiter och använda deras gratis internet.

Kvällen var sedan slut och vi lade oss tidigt.

Morgonen efter  bjöd inte på något mer spännande än en promenad, frukost, internet igen och även lite bad. Nu var det dags att bege oss från denna totalt värdelösa håla.

Vid sex eller så kom vi nu fram till Rockhampton (The city off BEEF)  som dom själva kallar den. Tyvärr såg vi city centre passera förbi och bussen tog oss långt därifrån. Lite bekymrade över hur fan vi skulle hitta något boende här borta klev vi av bussen men det skulle inte dröja länge innan en äldre dam skulle komma fram till oss och erbjuda skjuts till hennes hostel en bit bort. Lättade över hur allt bara verkar lösa sig tackade vi ja och checkade sedan in på vårat billigaste dubbelrum hittils i Australien (ca 300 spänn).

Vi begav oss sedan för att handla lite mat och tillagade den sedan i köket på hostellet.

Eftersom att det inte verkade hända så mycket mer än så så lade vi oss tidigt då med.

När vi vaknade morgonen efter, efter en promenad, att ha ätit frukost och checkat ut vid 10 så kom vi att tänka på att det faktiskt var 13 timmar tills våran buss skulle gå. Utan någon aning om vad vi skulle göra så länge begav vi oss iväg och hittade en park att fördriva  ett par timmar i. Sedan var det dags för lunch och strax därefter tog parken slut och vi hittade ett köpcenter. Den första affären vi hittade var en elektronikaffär och Jessica fick snällt stå och titta på när jag kollade på systemkameror. Jessica skall nämligen ge mig en när jag fyller år. Jag har bestämt mig för en Canon Eos 450D med 18-55 och ett 70-300 objektiv. Vi har löst det så att Tobias, min käre bror, ska köpa den i Sverige och ta med den till Thailand när han och Jonas kommer för att hälsa på den 23:e aprill. Efter en stunds kikande begav vi oss vidare därifrån och hittade då en bio som just precis skulle sätta igång, en film Jessica jätteärna ville se. Nämligen Confessions of a shopaholic. Biobiljetterna kosatde 90 spänn tillsammans så man kunde verkligen kalla det billigt! Det var fortfarande många timmar kvar och inte mycket att göra. Eftersom det var långt till bussen så kunde de på hostellet köra en, i två omgångar, runt sex respektive sju. Vi tyckte vi lika gärna kunde sitta på Mc Donalds och använda internet istället för att irra runt omkring hostellet och tog den tidiga skjutsen. Jessica började prata med en svensk tjej från västkusten som hängde med. På busstationen hände det inte mycket så vi gick på promenad innan vi till vår besvikelse inte kunde använda Mc Donalds enda eluttag eftersom det var upptaget. Tiden gick riktigt långsamt och det kändes som om det var en evighet till bussen (som gick ett på natten). Men vid tolv firade Jessica och jag in min födelsedag (hurra!) med en glass med kolasås :)

/ Jonatan

Airlie Beach 18:e - 21 mars

På Facebook hette jag: Jessica hatar allt som har med Airlie beach att göra, men tack vare trevligt sällskap så gick det t.o.m. att ändra på den inställningen till hålan/inkörsporten till Whitsundays.

Efter att ha sagt hej då till Johan och Jocke åkte vi våra bussar åt olika håll. När vi kom till Airlie så öste regnet ner och vi tog in på första bästa hostell. Vi hamnade på en vindsvåning med sex andra och var trötta och hungriga och tvungna att handla mat. Det var inte lätt att hålla humöret uppe. Sedan hade vi en mardrömsuppgift framför oss; boka båt till Whitsundays, med departure dagen efter (för att inte behöva spendera mer tid en nödvändigt i regnhålan!). Ögruppen Whitsundays är nämligen anledningen till att folk kommer till Airlie över huvudtaget.

Vi körde en fuling och gick upp tidigt samma dag som vi ville åka för att chansa till oss sista-minuten-platser vilket gick bra. Däremot var informationen (läs hemlighetsmakeriet) lika uselt som vanligt. Inte för än vi checkade in för båten klockan nio blev vi meddelade att vår båt gick klockan två ("alla andra" gick halv tio), arga som bin muttrade vi ikapp the public lagoon.

Men Eureka II, som vår segelbåt hette, var värd att vänta på. Två man i besättning och elva passagerare var vi som lämnade hamn för tre dagar och två nätter till havs. Vädret var växlande med skurar och skinande sol och det gungade på rätt bra ett tag. Jonatan fick visa musklerna vid hissning av segel och dyl. Själv blev jag lite uttråkad mellan varven men det hittade vi bot på då vi bekantade oss med Mattias, från Götet. Med hans ungdomlighet i behåll och vårt numera lill-gamla beteende hade vi så mycket att skratta åt tillsammans att vi nästan glömde bort att fråga varandra om hur gamla vi var.

Efter att ha seglat första dagen var den andra dagen mer schemalagd. Vi fick gå av på en ö och se ut över den otroliga stranden Whitehaven. Jonatan säger att han blev besviken men jag tyckte den var bland det snyggaste jag sett. På vägen till stranden i adopterade vi även en 24-årig japan som vi med alla medel försökte kommunicera med och hålla koll på för vi var rädda för att han skulle tappa bort sig. Tillsammans badade vi lite och skrubbade oss med den finkorniga sanden (och jag tränade på att fånga fisk med händerna inför Robinson!). Efter beachen fick vi snorkla på ett annat ställe, men tyvärr började det regna så vi kunde inte se så mycket då längre. Men snygga var vi allihopa i våra stinger suits, snyggast var Jonatans put-rumpa, ha ha!

Tredje och sista dagen snorklade vi lite till på morgonen vilket var roligare. Det var jättemycket fisk och vi simmade på rätt bra. Tea-time fick avsluta pausen innan vi seglade tillbaka i hamn. Vi hade svårt att slita oss från våra nyfunna vänner (läs Mattias, japanen var vi bara oroliga över) och spenderade dagen med dem. Vi tog med oss japanen till vårt hostell och checkade in i en dorm för 20 pers!!

På kvällen gick vi för att dricka ölkannor med några GBG-are Mattias träffat innan samt en skum slovakier från vårt rum. Vi träffade också på en tjej från Taiwan vi snackat med på rummet och bildade ett rätt stort sällskap. Men även det som är roligt har ett slut och den trevliga kvällen slutade tidigt...

// Jessica MK Jäntti

Magnetic island 16:e - 17:e mars

Som om vi skulle ha upptäckt tillräckligt dagen innan!

De flesta som kommer till ön brukar nöja sig med att gå till någon av de närliggande stränderna. Vi tog det hela två steg längre.

Steg ett. Vi vandrade ihjäl oss.

Vi vandrade och vandrade. Från den ena stranden till den andra och bockade av alla som fanns i så gott som "gångavstånd". Vi tog oss även upp till en slags utsiktsplats med ett gammalt fort beläget på toppen (de flesta tar bussen för att se det!). Här skulle man tydligen kunna se koalor * men vi fick nöja oss med stora tjockis-ödlor som gett i alla fall mig två hjärtattacker innan.

Efter fem timmars vandring stupade vi i poolen och för mat innan vi hittade två Boråsare på rummet som vi senare kom att ha väldigt trevligt med.

Tror ni vi orkade med mycket den kvällen?

Fem timmar vandring i australiensisk sol, välja vykort och en kanna öl MÅSTE ha fått t.o.m. mig att snarka in i drömlandet.

Steg två. Bil/snorkel/kängurur/djungel

Efter att ha bokat en natt till på lovely Maggie, gjorde vi sällskap med våra Boråsare, Johan och Joakim, i en bil vi hyrde. En av de trevligaste dagarna på länge faktiskt!

Vi prickade in de bästa snorkelstränderna och bockade av dem en efter en fram till klockan tre då vi hört att det läggs ut mat till vilda rock wallabies, små kängurur och självklart ville vi kika på dem. Vi var alla lite besvikna på sikten i vattnet under snorklingen och saknade färgerna som fiskarna i Thailand har.

Hemma tog vi och lagade spagetti och köttfärsås innan vi med våra sista krafter hoppade in i bilen igen för en mörkertur. På Jonatans kamera ser det ut som The Blairwitch project och vi måste ändå medge att vi åkte med alla bildörrar låsta.

Vi åkte bort från den centrala delen och försökte hitta så pass bra vägar inne i djungeln så bilen skulle kunna ta sig fram. Även nu såg vi många kängurur och även possums. Ett riktigt litet skräckäventyr som tillsmammans med ytterligare en kanna öl och bildvisning fick avsluta vår ABSOLUT SISTA kväll på Maggie.

* Det fick Boråsarna! Orättvist!

// Jessica MK Jäntti

Magnetic island 15:e mars

10:00 checkade vi ut.

10.30 tog vi färjan till Magnetic island.

11:15 hade vi äntligen lyckats med att stå i busskö, få biljett, stå på bussen och finalemente - komma fram.

Ön vi är på är fantastisk. Ca 2000 är de som är så lyckligt lottade att de faktiskt bor här bland vilda koalor och kängurur (de sistnämnda mina nya favoriter :D). Tyvärr har vi inte sett några idag. Vi sover i dorm på ett fräscht ställe som trots sin fräschhet inte kan skydda oss mot alla myror L

Vi började övistlesen med att handla omelettingredienser innan vi somnade i hängmattorna vid poolen - hur skööönt som helst. Även här är det maneterna som styr just nu (sommarhalvåret), så havet är ett big no no, så länge man inte badar i inhängnaderna - orka!

Efter slumret skulle vi ut och upptäcka á la Robinson längs med vadringsspåren.

Stampandes (för att skrämma ormar) och framför allt svettandes kom vi av någon märklig anledning från spåret och fick istället så gott vi kunde ta oss ner för stenbumlingar och annat, lite action helt enkelt. Efter att ha treckat på egen hand hittade vi världens vackraste strand, som då faktiskt var den vi följt spåret för att komma till. En vacker vy som strålade harmoni, behöver jag säga att jag önskade att vi aldrig åkte härifrån?

Det är inte så många ställen som gett en samma känsla; ge mig det här istället för alla pengar i världen, men this beach said this.

Från ena drömstranden till den andra, snabbt tillbaka genom skogen efterson vattnet var slut (och när vattnet är slut så dör man, eller i alla fall jag, för när man går så som vi gör så  rinner det svett längs med benen på en hela tiden, utan vatten tar det inte många minuter innan jag tror jag ska kräkas!). Men inget kräk den här gången heller ;)

Istället har vi hunnit med att käka middag och bada i poolen till tonerna av liveband.

Jag tror dessutom att jag utvecklat en form av ornitologsintresse här i Australien. Det är så grymt coola fåglar överallt som man i vanliga fall ser på zoo hemma och det känns så...knäppt, men framför allt häftigt! Idag har vi sett papegojor (stora) och en slags kungsfiskare (också stor) = söt!

Sist men inte minst så såg vi även en nästan tam possum utanför köket.

// Jessica MK Jäntti